varför kan jag inte få leva i nuet.. Varför måste alla platser påminna mig? så mycket tankar, så mycket känslor som kväver mig. Varför finns de ingen vägledare? En bit som hela tiden saknas och aldrig gör mig riktigt nöjd eller hel. Jag älskar&saknar men framförallt hatar.. Jag känner mig som två personer med två olika känslor och hjärtan å hjärnor. Låt mig vara!